Här kommer bilderna från tävlingen ;)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Sååå fina bilder, tackar Emelie som var med som hästskötare och fotograf! <3
 
 
 
 
 
 
 
 
Han passar faktiskt i rosa, haha men en skönhet klär i allt :) Innan någon kommenterar så jag använder mig inte av rollkur men det är Bolero själv som ibland väljer att stoppa in näsan för och komma undan, som ni ser så glappar tygeln så jag håller inte i honom när han gör så vilket är va han vill = slippa ta stöd i handen. Vi jobbar på att han ska bli starkare :)
 
 
 
 
 
Hjärtat <3
Såå kass kvalite på bilderna, hur många gånger har man inte önskat att man kunde fota sig själv?? Men jag hoppas ni ser att det är jag och Bolero i alla fall ;) Från förra helgen är bilderna.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Oskarpa bilder och ringrostigt ekipage men vi bjuder ;)
 
Det finns inget som kan göra mig så glad som Bolero och det finns heller inget som kan dra mig längst ner i botten. När han inte mår bra så är jag deppigast i världen och just nu känns allt hopplöst. Hovslagaren hittade ingen hovböld och trodde däremot att han hade en senskada, när han sa det kändes det som ett hårt slag i magen.
 
Senskada, vila i ett år är vad jag ser framför mig och var är vi då? Bolero blir 17 år nästa år och ska han vila så länge lär hans rygg inte se bra ut sen. Det känns hemskt just idag men jag vet att imorgon kommer jag stå upp och kämpa för det finaste jag har igen ♥ Älskade Bolero
 
 
 
Stort tack till Alex som var med som hästskötare och fotograf
Bolero fyller hela 16 år idag, men han är lika pigg som alltid. Jag är så himla tacksam att ödet förde oss till varandra och att vi har så roligt tillsammans. Det går inte ens att försöka beskriva det jag känner för honom och det är nog aldrig någon som kan förstå heller, han har funnits där genom jobbiga stunder i livet och alltid hållt mig över ytan.
 
Jag får tårar i ögonen när jag berättar detta men utan honom hade jag inte stått där jag står idag det kan lova. En personligare häst har jag aldrig mött, han är så vänlig och positiv, åh vad jag tycker om honom! Grattis pussar på dig min prins ♥
 
 
♥ Bolero ♥
14/7 1996
e. Wallenstein
u. Bella Donna III
äg. Sara Jung
 
 
 
 
 
 
 
 
 
haha man ska trava av i låg form eller hur ;)
 
 
 
 
 
 
 
 
Dör lite när jag ser hur fin han är nu
 
 
 
 
 
 
 
Foto: Johanna J.
 
 
 
 
 
 
Hjärtat <3


Du är allt jag nånsin önskat, Du är allt jag nånsin drömt.
Du är den som får mig minnas, Alla drömmar jag har glömt.
Och du är den som får mig hoppas, Du är den som får mig le
Eftersom Bolero har en lugn vecka nu, inte planerat men pga av vädret och att jag jobbar mkt så tänkte jag visa lite bilder som vi tog efter hoppasset förra veckan. Visst är han fiiin ;)

 

 

 

 

 

 

Foto: Johanna Jung

Lite bilder från tömkörningen/longeringen i helgen :)













Lååång dag på ATG Skara denna gången, brukar ju annars åka till husaby men eftersom att Jessica kollade Bolero för två veckor sedan så ville jag att hon skulle kolla igen. Vi började med böjprov och longering, han såg bra ut i bakbenen men nu hade han istället en frambenshälta på v.f. Han fick ett sår vid kronranden upp mot ballen i måndags när han slet sig när jag skrittade av honom, en annan historia som jag inte orkar skriva här :P Tror att han rev upp det med skon eller sömmen. Hon bedövade i alla fall lågt och då försvann hältan så troligtvis är det väl såret som han nu har ett fint galoppbandage på.

Hon tyckte att han fortfarande var lite stel i ryggen och bestämde att vi skulle röntga ryggen, bakknän och haser. Det gjorde vi och jag var så nervös att jag höll på och spy flera gånger om. Under tiden hon kollade på bilderna så fick Bolero tänderna raspade och det såg bra ut, lite små hakar men inget konstigt med det, skönt!

Sen till röntgen, haserna såg bra ut, fanns en liten lös benbit i en av haserna men inget som hon trodde hade nån betydelse, bakknäna hade lite pålagringar men ganska normalt för en häst på snart 16 år. Sen ryggen var ju inte så rolig, det har jag ju misstänkt länge, skulle röntgat innan jag köpte honom kan jag känna nu men men nu är vi där vi är. Långt bak i slutet av sadelläget är det två kotor som sitter tätt (kissing spines) och även längre bak precis innan korset (dock är det av mindre betydelse).

Detta har han väl gått med ganska länge och det är ganska vanligt (ca 70% av alla hästar har det) utan att dom har några problem av det, men dom har ju sämre rörlighet i dem kotorna såklart. Eftersom han inte krånglar i ridningen så tyckte hon inte det var nåt problem. Det är ju dock viktigt att han jobbas mkt låg och rund och att jag nu hittar en bra sadel. Känns ändå skönt att ha kollat upp det så att man vet. Nu ska han då vila i ca 2 veckor och få metacam i 1 vecka igen pga av såret på vänster fram. Om jag tyckar han ser bra ut då så får jag sätta igång, annars ska vi in och kolla frambenet igen för då är det antagligen inte såret.


Här ser ni en bild på kissing spines, alltså täta tornutskott.